För-gift-ad

Eller det kanske ska heta som man brukar säga: FÖRLOVAD!!! Jag är nu för-gift med min underbara älskling Lars. Känns så himla bra. Det var det som var den dyra julklappen jag skrev om för nån blogg sen, men det har absolut varit värt det , att ha varit utan pengar... då när jag var utan pengar alltså.

Fick några julklappar oxå förutom ringen av Lars.
2st Lasse Åberg glas, typ longdrink.... *törs man använda dom, jättedyra*
6st snapsglas på rund fot, bäst man e nykter när man dricker ur dom, medföljde även en passformad glasbricka.
Kort på Isac å Liam. Otippat värre, men det är kul å se hur dom växer från år till år. Dom får byta plats med dom korten jag har på pojkarna nu...
Vad fick jag mer?? Jo lite pengar av mamma och pappa.  Det bästa var ändå att jag nu har Lars, föralltid hoppas jag.

Jag skrev  nångång att jag skulle göra pricktest, och pga min demens kommer jag inte ihåg om jag har skrivit om det här eller inte. Gjorde iaf detta men det visade inte på Börje Allergi. vilket känns skönt., däremot reagerade jag på björk och gräs... Börjar mer å mer tro att jag har fått mina utslag av min tatuering som jag gjorde i september.
Undrar just hur länge man ska stå ut med detta kliande innan det ger sig.


Längtar så otroligt efter att få bo med min älskling, men jobbsituationen ställer verkligen till det, han i Bräcke å jag i stan.  Nån av oss kommer att få "offra" sig. Vi får se vem, och när. Förhoppningsvis behöver vi inte vänta så himla länge till.

Idag läste jag om en skoterolycka utanför Bräcke, en man i 30-års åldern... hjärnan började jobba på högvarv.. det är ju faktiskt så att man då kanske vet vem det är.... Efter några timmar kom ett SMS till min mobil, med namnet på den det var, samt att han var död., Jag blev alldeles kall. Vill inte skriva här vem det var med hänsyn till hans släkt.
26 år och tre barn. Ni får läsa själva i tidningen den dagen hans dödsannons är med, jag kände inte honom så väl, men jag har träffat honom på några fester, sen senaste för 2 veckor sen. Känns helt sjukt,. Tänk om han inte hade tagit skotern å åkt.. dog han på väg till eller från... om det var från, varför stannade han inte kvar, Frågor som inte kommer få svar.

Livet är verkligen bara ett lån.

Som författaren Sten Lindkvist skrev. Människan har ett visst antal hjärtslag tilldelade sig, därför dör vissa av plötslig spädbarnsdöd andra som 103åringar. Kanske kanske inte.. vem vet.

*För att du finns för att du kan*

Hejhej från mej

Kommentarer
Postat av: Katrine

Grattis

2008-01-09 @ 17:23:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback